Godisfest...
Är precis vad mina barn håller på att planera...
Elias ringde just sin moster och bjöd in henne och Micke på detta event :-)
Det ska tydligen utspela sig här i vardagsrummet, dukningen pågår för fullt :-)
Och festen börjar om exakt 2 timmar...
Jacob har i samråd med Elias skrivit inköpslista...
kommer nog att få lösa ut dem från ICA :-)
Återkommer med fest detaljer ;-)
Elias ringde just sin moster och bjöd in henne och Micke på detta event :-)
Det ska tydligen utspela sig här i vardagsrummet, dukningen pågår för fullt :-)
Och festen börjar om exakt 2 timmar...
Jacob har i samråd med Elias skrivit inköpslista...
kommer nog att få lösa ut dem från ICA :-)
Återkommer med fest detaljer ;-)
slut i panelen..
Har ju jobbat natt, vilket går bra, mitt problem är att varva ner när jag kommer hem...
Har ännu inte somnat vilket börjar kännas på...
Har hunnit med 48 koppar kaffe så det är väll de som håller mig igång...
Ulrika och Nils, eller nisssss som Angelina säger har varit här en sväng, så vi har surrat lite och hinkat kaffe
Väntar nu in besked om vi får middagsfrämmande...
Bjöd in syrran o Micke på finmiddag...hämtmat :-)
Paketet från kidz shop kom idag, det enda som var med var Angelinas pippikläder och ns mössan, men bättre det än inget :-)
Nu ska jag hjälpa Jacob med matteläxan...
Har ännu inte somnat vilket börjar kännas på...
Har hunnit med 48 koppar kaffe så det är väll de som håller mig igång...
Ulrika och Nils, eller nisssss som Angelina säger har varit här en sväng, så vi har surrat lite och hinkat kaffe
Väntar nu in besked om vi får middagsfrämmande...
Bjöd in syrran o Micke på finmiddag...hämtmat :-)
Paketet från kidz shop kom idag, det enda som var med var Angelinas pippikläder och ns mössan, men bättre det än inget :-)
Nu ska jag hjälpa Jacob med matteläxan...
tråkigt...
Tycker det är skittråkigt Att jobba natt, ingen att prata med och alldeles alldeles ensam :-(
Sitter och väntar ut en tvättmaskin och en diskmaskin, sen har jag ju lite göra...
10 minuter iallafall ;-)
Men man ska inte gnälla, finns de som har det värre...
Trivs ju med mitt jobb, iallafall på dagtid :-) och så hiskerligt mycket nätter jobbar jag ju inte...
Hemma är det samma febervisa fortfarande, eller jag tror att Elias är frisk, men jag avvaktar morgondagen...
Angelina hade inga planer på att sova, så hon var vaken när farmor kom...
nu ska jag roa mig med andra saker...
Hej på en stund!!!
Sitter och väntar ut en tvättmaskin och en diskmaskin, sen har jag ju lite göra...
10 minuter iallafall ;-)
Men man ska inte gnälla, finns de som har det värre...
Trivs ju med mitt jobb, iallafall på dagtid :-) och så hiskerligt mycket nätter jobbar jag ju inte...
Hemma är det samma febervisa fortfarande, eller jag tror att Elias är frisk, men jag avvaktar morgondagen...
Angelina hade inga planer på att sova, så hon var vaken när farmor kom...
nu ska jag roa mig med andra saker...
Hej på en stund!!!
sjukrapport....
Elias var feberfri nu på morgonen Angelina hade inte så mycket heller, men nu efter lunch så var hon betydligt glansigare på ögonen, så över är det nog inte...
Själv så har jag hostat mej genom natten, fast ska i ärlighetens namn tillstå att jag sovit hyfsat ändå, och eftersom att jag ska jobba i natt så är ju det bra :-)
Gjorde ett klipp igår....
NS huvjacka till Elias
NS mössa
Pippi leggins, Pippitröja och Pippiklänning
till min lilla Pippilotta :-)
och totalt för detta så fick jag betala 514:- inte illa va :-)
Jag är iallafall nöjd!!!
Nu ska jag gå och spela Mario Party med Elias :-)
Själv så har jag hostat mej genom natten, fast ska i ärlighetens namn tillstå att jag sovit hyfsat ändå, och eftersom att jag ska jobba i natt så är ju det bra :-)
Gjorde ett klipp igår....
NS huvjacka till Elias
NS mössa
Pippi leggins, Pippitröja och Pippiklänning
till min lilla Pippilotta :-)
och totalt för detta så fick jag betala 514:- inte illa va :-)
Jag är iallafall nöjd!!!
Nu ska jag gå och spela Mario Party med Elias :-)
Jag fick låna en ängel...
Har suttit o tittat på bilder som pappa mailat genom åren, har faktiskt sparat nästan alla mail, och när jag läser hans rader så hör jag hans röst, precis som om han skulle läsa raderna för mig...
Började med att jag letade ett specifikt kort på mej, min kusin och pappa, hade tänkt maila det till honom, jag vet hur mycket han betydde för pappa och jag vet att det är ömsesidigt...
Nu sitter jag och lyssnar på Jag fick låna en ängel... vi hade den på pappas begravning, tårarna slutar aldrig att rinna...
Du togs bort ifrån mej
alldeles förtidigt....
Jag fick låna en ängel för en stund....
Blir man verkligen stark av motgångar??? eller är det bara så att man lär sig leva i nuet, fast mer och mer avtrubbad???
Jag vet inte, känner mig då rakt inte stark...
Men det kanske kommer, nån gång...
Har iallafall bestämt alldeles själv att till sommaren så ska vi ha en stor fest i stugan...
Var det nåt som pappa älskade så var det när vi hade fest i stugan, just för gemenskapen, äta gott, sitta och sjunga till långt in på småtimmarna och bara vara tillsammans...
Jag vet vilka av mina vänner som pappa tyckte om, de ska vara med sen så ska givetvis mamma och Ingela vara med, och mina kära kusiner med respektive, sen så måste vi ju introducera micke i stugans charm och hemligheter:-)
Det är speciellt i stugan, en speciell känsla, man måste nog ha varit där för att förstå...
Men från och med nu så kommer nog stugan at vara ännu mera helig...
Den ÄR pappa...
Började med att jag letade ett specifikt kort på mej, min kusin och pappa, hade tänkt maila det till honom, jag vet hur mycket han betydde för pappa och jag vet att det är ömsesidigt...
Nu sitter jag och lyssnar på Jag fick låna en ängel... vi hade den på pappas begravning, tårarna slutar aldrig att rinna...
Du togs bort ifrån mej
alldeles förtidigt....
Jag fick låna en ängel för en stund....
Blir man verkligen stark av motgångar??? eller är det bara så att man lär sig leva i nuet, fast mer och mer avtrubbad???
Jag vet inte, känner mig då rakt inte stark...
Men det kanske kommer, nån gång...
Har iallafall bestämt alldeles själv att till sommaren så ska vi ha en stor fest i stugan...
Var det nåt som pappa älskade så var det när vi hade fest i stugan, just för gemenskapen, äta gott, sitta och sjunga till långt in på småtimmarna och bara vara tillsammans...
Jag vet vilka av mina vänner som pappa tyckte om, de ska vara med sen så ska givetvis mamma och Ingela vara med, och mina kära kusiner med respektive, sen så måste vi ju introducera micke i stugans charm och hemligheter:-)
Det är speciellt i stugan, en speciell känsla, man måste nog ha varit där för att förstå...
Men från och med nu så kommer nog stugan at vara ännu mera helig...
Den ÄR pappa...
bara en längta bild....
Bilden är tagen i älskade stugan....
Välkommen till sjukträsk...
Ytterligare en har trillat dit, märks visseligen inget på allmänntillståndet, men Angelina tempade en bit över 38 nu på eftermiddan... suck pust och stön!!!!
Nu ska ju jag jobba natt i morgon, så jag slipper ju vabba iallafall!!
Elias ligger på stadiga 38,5, varken bättre eller sämmre...
Va upp till mamma på fm, så vi har dragit i gång hela biten med bodelning...
Jobbigt, men det måste ju göras...
Har inte så mycket att förtälja om dagen, va in på konsum hemma på byn idag, och där har nog tiden stått stilla de sista 20 åren...
det enda som flyttats tror jag är godis hyllorna...kan ha fel...
Eller, personalen har väll oxå möjligtvis bytts ut, ingen jag kände igen iallafall...
Sitter nu och väntar in att barnen ska somna och sen ska jag...
Jaaa kanske fortsätta med min spännande dag...
med andra ord gå upp, ta den bärbara och krypa upp i soffan och göra ingenting...
Nä, nu ska ni få slippa dravlet...
Nu ska ju jag jobba natt i morgon, så jag slipper ju vabba iallafall!!
Elias ligger på stadiga 38,5, varken bättre eller sämmre...
Va upp till mamma på fm, så vi har dragit i gång hela biten med bodelning...
Jobbigt, men det måste ju göras...
Har inte så mycket att förtälja om dagen, va in på konsum hemma på byn idag, och där har nog tiden stått stilla de sista 20 åren...
det enda som flyttats tror jag är godis hyllorna...kan ha fel...
Eller, personalen har väll oxå möjligtvis bytts ut, ingen jag kände igen iallafall...
Sitter nu och väntar in att barnen ska somna och sen ska jag...
Jaaa kanske fortsätta med min spännande dag...
med andra ord gå upp, ta den bärbara och krypa upp i soffan och göra ingenting...
Nä, nu ska ni få slippa dravlet...
Bröllopsbilder...
Var ju som bekant på bröllop i helgen så jag tänkte bjuda på några vackra bilder på min vackra kusin och resten av brudföljet :-)
lite jag då....
Bläddrar lite i mappen med gamla bilder som pappa försett mig med...
hittar en bild på mig själv mitt i en julklappshög...
nu ringde Ulrika, så nu ska jag ta en rökpaus....
sjukt varde här...
Elias vaknade inatt, brännhet...
39,3 i morgon temp
så han ligger nerbäddad i soffan och är allt annat än pigg :-(
Så nu har jag en svag förhoppning om att han vill att farmor kommer och är tillsammans med honom på em, så att både jag och Peter kan jobba, jag har en obligatorisk handledning nu på em, som jag gärna är med på, och Peter har ju varit sjukskriven halva sin anställningstid på menigo, så han kan ju inte gärna vara hemma med VAB.
Jacob är i vilket fall på skolan, med skidor, andra dan de har skidor på schemat, vilket jag tycker är bra...Jacob är nog inte riktigt överens med skidorna ännu, så lite lätta protester här på morgonen...
men vi måste väll ut och åka skidor så de får träna lite mera även hemma...
har alltid hatat längdskidor själv och bara åkt iabsoluta nödfall...när lärarna tvingade en, vilket gör att jag själv inte stått på ett par sedan i sexan då kanske...
Nix, nu är det dax för morgonduschen medan kaffet kokar...
seeyou!!
39,3 i morgon temp
så han ligger nerbäddad i soffan och är allt annat än pigg :-(Så nu har jag en svag förhoppning om att han vill att farmor kommer och är tillsammans med honom på em, så att både jag och Peter kan jobba, jag har en obligatorisk handledning nu på em, som jag gärna är med på, och Peter har ju varit sjukskriven halva sin anställningstid på menigo, så han kan ju inte gärna vara hemma med VAB.
Jacob är i vilket fall på skolan, med skidor, andra dan de har skidor på schemat, vilket jag tycker är bra...Jacob är nog inte riktigt överens med skidorna ännu, så lite lätta protester här på morgonen...
men vi måste väll ut och åka skidor så de får träna lite mera även hemma...
har alltid hatat längdskidor själv och bara åkt iabsoluta nödfall...när lärarna tvingade en, vilket gör att jag själv inte stått på ett par sedan i sexan då kanske...
Nix, nu är det dax för morgonduschen medan kaffet kokar...
seeyou!!
Glömde...
Måste bara berätta...
Elias tappade sin första tand igår..
mammas storkille!!!!
Så, nu har jag berättat, så nu kan jag gå och sova :-D
Favoritbyte...
Har under de senaste åren haft en stark favorit i familjen...
Stor svart och säker har jag sett den som min kära ford...
Idag har den plötsligt rasat på listan, saaben har klättrat förbi och hamnat på stark första plats....
Förmiddagens samtal med min man...
-Får jag ta forden...Huvudet lätt på sned o bedjande min...
-Öhhh, givetvis (avbröt Peter mitt i renovering av lill toaletten nere)
Kör försiktigt puss och hej!!!
studsade i väg och in på macken, hem till Ulrika för en snabb cigg innan jobbet...
Säger lite halvt på skämt - Tänk om jag inte tar mig upp för backen till jobbet...
Men jag hade ju min trogna springare...skit saaben skulle ju Peter ta på jobbet...
Tror ni jag tog mig upp för backen???
Nej givetvis inte...
4 försök senare så får Peter komma till undsättning med saaben och vi byter bil, Peter tyckte jag skulle testa en gång med den oxå...
Åh ja, ett försök, utan problem så var jag uppe på parkeringen på kära jobbet...
Så ja, hädanefter så ser ni mig i en blå saab...
Peter får så snällt köra ford ;-D
Annars så känns det som om nån har kört över mej och glömt att sopa i hop resterna...
skulle nog kanske inte jobba idag, men även den rikaste behöver pengar... ;-D
Skämt åsido, så har jag knappt jobbat på 2 månader, så det märks ju på lönen, så en karrens och mera sjuklön är inte riktigt vad som behövs...
I lördags så var vi på min kära kusins bröllop, det var jättevackert...
Hon hade planerat allt jättefint:-)
Vi stannade till o med till 12 slaget, men sen är ju askungen tvungen att avvika...
inga tappade skor dock...
Men med handen på hjärtat så var jag nog inte riktigt redo att dricka vin till maten och nån drink på det...
som bekant så kommer ju känslorna väldigt nära ytan när man dricker...
Och jag hade redan innan bestämt mej för att åka hem när det började kännas jobbigt...
och som sagt så räckte det med lite alkohol och en för mig fel låt så kom tårarna, så för att inte förstöra kvällen för min älskade kusin så for vi hem istället...
Men jag vet att brudparet förstår...
och det är huvudsaken...
Det kändes lite tråkigt, det var ju bara jag och syrran med respektive som var kvar från brudens sida, förutom brudens mor, bror och svägerska då...
Jag vet att pappa hade älskat att få vara med och se det här bröllopet,
men de satt nog på första parkett i sin himmel och tittade på, både pappa och Janne, ja oxå givetvis brudgummens föräldrar...
Stor svart och säker har jag sett den som min kära ford...
Idag har den plötsligt rasat på listan, saaben har klättrat förbi och hamnat på stark första plats....
Förmiddagens samtal med min man...
-Får jag ta forden...Huvudet lätt på sned o bedjande min...
-Öhhh, givetvis (avbröt Peter mitt i renovering av lill toaletten nere)
Kör försiktigt puss och hej!!!
studsade i väg och in på macken, hem till Ulrika för en snabb cigg innan jobbet...
Säger lite halvt på skämt - Tänk om jag inte tar mig upp för backen till jobbet...
Men jag hade ju min trogna springare...skit saaben skulle ju Peter ta på jobbet...
Tror ni jag tog mig upp för backen???
Nej givetvis inte...
4 försök senare så får Peter komma till undsättning med saaben och vi byter bil, Peter tyckte jag skulle testa en gång med den oxå...
Åh ja, ett försök, utan problem så var jag uppe på parkeringen på kära jobbet...
Så ja, hädanefter så ser ni mig i en blå saab...
Peter får så snällt köra ford ;-D
Annars så känns det som om nån har kört över mej och glömt att sopa i hop resterna...
skulle nog kanske inte jobba idag, men även den rikaste behöver pengar... ;-D
Skämt åsido, så har jag knappt jobbat på 2 månader, så det märks ju på lönen, så en karrens och mera sjuklön är inte riktigt vad som behövs...
I lördags så var vi på min kära kusins bröllop, det var jättevackert...
Hon hade planerat allt jättefint:-)
Vi stannade till o med till 12 slaget, men sen är ju askungen tvungen att avvika...
inga tappade skor dock...
Men med handen på hjärtat så var jag nog inte riktigt redo att dricka vin till maten och nån drink på det...
som bekant så kommer ju känslorna väldigt nära ytan när man dricker...
Och jag hade redan innan bestämt mej för att åka hem när det började kännas jobbigt...
och som sagt så räckte det med lite alkohol och en för mig fel låt så kom tårarna, så för att inte förstöra kvällen för min älskade kusin så for vi hem istället...
Men jag vet att brudparet förstår...
och det är huvudsaken...
Det kändes lite tråkigt, det var ju bara jag och syrran med respektive som var kvar från brudens sida, förutom brudens mor, bror och svägerska då...
Jag vet att pappa hade älskat att få vara med och se det här bröllopet,
men de satt nog på första parkett i sin himmel och tittade på, både pappa och Janne, ja oxå givetvis brudgummens föräldrar...
Bröllop...
Ska till Stöde på bröllop, ska bli kul faktiskt, det är min kära kusin som ska till altaret den här gången...
I går låg jag i säkert 100 graders feber och mådde räven, trodde knappast jag skulle klara av den här dagen, men jag stoppade i mig alvedon det fösta jag gjorde i morse, och jag är redo :-)
Fick för mej att jag skulle fixa håret lite mer än vanligt...
ringde Helene, o ja, hon hade skruvlocktång...
Peter for och hämtade (att jag sen råkade hitta min egna i toalettskåpet sedan väljer jag att inte förtälja för min man)
ska jag vara ärlig så visste jag inte 100 om jag hade en eller inte...
så nu är håret lockigt...
tog sitt lilla tag att gå igenom allt själv...
men det gick det oxå!!
Lasse kommer och hämtar oss om ca 1 timme, och allt jag har kvar att göra är att stoppa ner kortet i kuvertet...
och välja ut ett halsband!!!
kram
I går låg jag i säkert 100 graders feber och mådde räven, trodde knappast jag skulle klara av den här dagen, men jag stoppade i mig alvedon det fösta jag gjorde i morse, och jag är redo :-)
Fick för mej att jag skulle fixa håret lite mer än vanligt...
ringde Helene, o ja, hon hade skruvlocktång...
Peter for och hämtade (att jag sen råkade hitta min egna i toalettskåpet sedan väljer jag att inte förtälja för min man)
ska jag vara ärlig så visste jag inte 100 om jag hade en eller inte...
så nu är håret lockigt...
tog sitt lilla tag att gå igenom allt själv...
men det gick det oxå!!
Lasse kommer och hämtar oss om ca 1 timme, och allt jag har kvar att göra är att stoppa ner kortet i kuvertet...
och välja ut ett halsband!!!
kram
snabbjobbat...
Mitt pass började 14 och skulle sluta 20...
vi hade APT kl 13 och kompade sen ut :-) så 2 timmar på jobbet vart det :-)
Ska kompa ut i morgon oxå, jobbar 7-17 i morgon, men tänkte nog kompa ut vid lunch...
Måste ju nämligen besöka Birsta och införskaffa nåt lämpligt att ha på min kusins bröllop på lördag, jeans kanske inte passar så bra...
Satt igår och påbörjade bröllopskortet som jag tänkt göra själv...
framsidan är klar, men det känn som att det är innehållet som är viktigast, och jag kommer inte på nåt fint att skriva...
men det löser sig...
Har inte så mycket mer att tillägga för tillfället...
ganska meningslöst dravel..jag vet
men det skiter jag i :-)
kram
vi hade APT kl 13 och kompade sen ut :-) så 2 timmar på jobbet vart det :-)
Ska kompa ut i morgon oxå, jobbar 7-17 i morgon, men tänkte nog kompa ut vid lunch...
Måste ju nämligen besöka Birsta och införskaffa nåt lämpligt att ha på min kusins bröllop på lördag, jeans kanske inte passar så bra...
Satt igår och påbörjade bröllopskortet som jag tänkt göra själv...
framsidan är klar, men det känn som att det är innehållet som är viktigast, och jag kommer inte på nåt fint att skriva...
men det löser sig...
Har inte så mycket mer att tillägga för tillfället...
ganska meningslöst dravel..jag vet
men det skiter jag i :-)
kram
vardag...
Vardag är ett väldans fult ord måste jag tillstå, och tråkigt...
Så det så, och då fick jag det sagt oxå...
Vet inte hur många gånger jag fått det ordet kastat i ansiktet på mej...
I syfte då att trösta, som om att när vardagen kommer så går allt det onda över...
Knappast...
Aldrig...
Visst vill jag att det onda ska gå över, att smärtan över att pappa inte finns längre ska gå över,
Men jag tror faktiskt inte att den kommer att gå över, aldrig någonsin...
Vi kan kanske lära oss att leva med den, lära oss leva med orättvisan att det hände, det som inte får hända, det som gör för ont för att ens en gång snudda vid...
Vem vet, nån gång kanske vi kan leva i vardagen och skratta och må bra...
men att göra det utan pappa, nä, det vet jag inte om det går...
Har jobbat idag, första dagen efter begravningen, det gick bra...
I bland känner jag att det är ett fantastiskt jobb,
belöningen är att se glädjen i deras ögon...
Den kan inte fejkas, den är äkta...
och jag vet att om jag ser glädje i deras ögon för att jag är tillbaks på jobbet, då har jag nånstans gjort rätt, för de är äkta, inte "förfinade" och spelar spel och låssas som så många människor gör...
I morgon har vi APT, och jag har en föraning om att det int eblir nåt kul...
Nåt kommer hända...
Förändringar...
Förut var jag lite rädd förändringar...
Men nu bryr jag mej inte så mycket, har svårt att tro att jag skulle bli varslad, har jobbat ett antal år i denna kommun, så det finns nog ett antal anställda efter mej...
omplacerad vid indragningar kan jag säkert bli, men det kanske inte gör så mycket...
skulle sakna de som bor där, och en i personalen...
menannars så kan jag nog tänka mej att jobba nån annanstans...
Kanske ska sadla om helt, plugga, men vad ska jag bli då...
psykolog kanske...
låter väll som mej...
superseriös och lite sävlig, men jag får nog byta ut linserna mot glasögon då... ger ett seriöst uttryck, eller hur...
eller kanske inte...
funderade faktiskt på sopgubbe...
deåker väll mest omkring i bilen och allt sköts innefrån hytten...
Om nån skulle ha ställt soptunnan fel så skulle de då få vänta till nästa veckas tömning, för jag skulle nog inte orka kliva ur och flytta en massa tunnor inte...
näää, kanske inget drömmjobb det heller...
får fundera vidare, men jag har ju ett ganska stort område att fundera igenom, från psykolog till sopgubbe...
men det ger sig...
Kanske ska göra som Elias tyckte och skaffa ett barn till...
Han tyckte nämligen attdet skulle vara bättre att vara 10 än 9 ifamiljen...
Bör kanske poängteras att vi bara har tre barn, men han räknade även med 1 hund, 2 katter och en hamster...
Nu ska jag försöka få mej några timmars sömn...brukar inte bli så många per natt...
Konstigt nog så sover jag alltid bättre på morgonen när man måste kliva upp...
Det talar starkt emot elias önskan om ett till syskon...
då blir det nattvak igen...
Nej jag väntar nog hellre in den dan min kära syster får barn...
Äkta kärlek...
sen kväll med Linda...
Som vanligt har jag svårt att lägga mej i tid...
Funderar över det mesta och precis som barnen så behövs det ju inte mycket för att det ska vara ett legalt skäl att våga vägra sängen...
I kväll har vi i allafall roat oss med att fixa laptopen som legat oanvänd i ca 6 månader pga att den inte hittat nätverk...
och istället för att fixa det så flyttade vi ner till den stationära...
Nu när vi fick tummen ur så tog det oss kanske 20 minuter så var det fixat och laptopen är åter på köksbordet :-)
Sen så har jag försökt övertyga Peter om att det inte är så smart att bryta sjukskrivningen 2 veckor för tidigt...
Han lyckades klämma hälen mellan trucken och en pelare på jobbet, vart inga frakturer men väl en rejäl klämmskada som vägrar gå till sig...
Han kan ff inte stödja riktigt på foten men ska promt jobba ändå, medans jag tycker att han kan vara hemma ett par dar till för säkerhets skull...
men jag märker väll i morgon om han ligger kvar i sängen eller int enär min klocka ringer...
I morgon ska jag hem till mamma ensväng, ska hjälpa henne med lite papper som måste in till banken...
Det är inte bara sorgen som ska tas tag i efter ett dödsfall...
det ska papper än hit och än dit oxå, det är helt sjukt...
Men tids nog så är sånt klart oxå...
nej, nu ska jag sluta planera framtiden och allt jag vill göra och istället planera lite kort siktigare...som tex min väg ner till sängen...
men den känns lång nu...(vägen dit alltså...)
Syster...sluta fundera och skrid till verket...du vet ju vad du vill innerst inne... :-D
Och jag lovar att Peter hjälper till med soffan, jag kan nog bära en och annan kudde jag oxå ;-D
om du kokar kaffe vill säga!!!
Funderar över det mesta och precis som barnen så behövs det ju inte mycket för att det ska vara ett legalt skäl att våga vägra sängen...
I kväll har vi i allafall roat oss med att fixa laptopen som legat oanvänd i ca 6 månader pga att den inte hittat nätverk...
och istället för att fixa det så flyttade vi ner till den stationära...
Nu när vi fick tummen ur så tog det oss kanske 20 minuter så var det fixat och laptopen är åter på köksbordet :-)
Sen så har jag försökt övertyga Peter om att det inte är så smart att bryta sjukskrivningen 2 veckor för tidigt...
Han lyckades klämma hälen mellan trucken och en pelare på jobbet, vart inga frakturer men väl en rejäl klämmskada som vägrar gå till sig...
Han kan ff inte stödja riktigt på foten men ska promt jobba ändå, medans jag tycker att han kan vara hemma ett par dar till för säkerhets skull...
men jag märker väll i morgon om han ligger kvar i sängen eller int enär min klocka ringer...
I morgon ska jag hem till mamma ensväng, ska hjälpa henne med lite papper som måste in till banken...
Det är inte bara sorgen som ska tas tag i efter ett dödsfall...
det ska papper än hit och än dit oxå, det är helt sjukt...
Men tids nog så är sånt klart oxå...
nej, nu ska jag sluta planera framtiden och allt jag vill göra och istället planera lite kort siktigare...som tex min väg ner till sängen...
men den känns lång nu...(vägen dit alltså...)
Syster...sluta fundera och skrid till verket...du vet ju vad du vill innerst inne... :-D
Och jag lovar att Peter hjälper till med soffan, jag kan nog bära en och annan kudde jag oxå ;-D
om du kokar kaffe vill säga!!!
En månad...
Så har det då gått en månad...
En månad utan pappa...
Undra när smärtan ska släppa...
De säger att tiden läker alla sår men att minnena består...
Pappa finns med i allt jag gör och i allt jag tänker, hela tiden...
I går var första kvällen jag kunnat slappna av bitvis, den tillbringade vi tillsammans med Helene o Henrik, så det kanske var därför...
Kändes iallafall skönt att kunna dricka lite vin och surra och spela wii tillsammans och allt var alldeles som vanligt...nästan iallafall...
Saknaden efter pappa kommer nog aldrig att ge sig, fast det vill jag inte heller att den ska göra,
pappa kommer alltid till att bli ihågkommen, som den mest fantastiska pappa nånsin...
som världens bästa morfar, ja, som den person han verkligen var...
Älskar dej pappa...
En månad utan pappa...
Undra när smärtan ska släppa...
De säger att tiden läker alla sår men att minnena består...
Pappa finns med i allt jag gör och i allt jag tänker, hela tiden...
I går var första kvällen jag kunnat slappna av bitvis, den tillbringade vi tillsammans med Helene o Henrik, så det kanske var därför...
Kändes iallafall skönt att kunna dricka lite vin och surra och spela wii tillsammans och allt var alldeles som vanligt...nästan iallafall...
Saknaden efter pappa kommer nog aldrig att ge sig, fast det vill jag inte heller att den ska göra,
pappa kommer alltid till att bli ihågkommen, som den mest fantastiska pappa nånsin...
som världens bästa morfar, ja, som den person han verkligen var...
Älskar dej pappa...
Tjuvläsning...
Sitter och slösurfar lite, har spelat wii med Peter hela kvällen...
Hamnade av en slump inne på en blogg( så slumpartat genom systers sida)
I den bloggen, tänker inte namnge den då jag bara "tjuvläst" så fanns det ett inlägg till min syster, det var otroligt fint skrivet om hennes tankar kring att bemöta sorgen hos en vän...
så fint skrivet att jag då var tvungen att få min xxx gråtattack för dagen...
men det var inte bara orden jag fastnade för, det var känslan i orden som berörde mig mest...
och jag är glad att min syster har sådana vänner, jag är glad att jag själv har sådana vänner...
och bara därför ska jag kopiera en sak från systers sida...
Sanna vänner har man kvar när de andra har gått
Sanna vänner kan man alltid lita på
När du kom behövde jag en vän
Sanna vänner kommer alltid igen
Alla måste ha nån att kunna lita på, det är så
Och en trofast vän är mera värd än guld
Jag vet, vänner prövas genom tidens gång
Sviker aldrig fast ens väg är lång
Finns där vid min sida när vågorna slår
Håller det de lovar, det är vänner som består
Jag har fått en vän som jag kan lita på
I den mörkaste natt så finns hon alltid där
Mina tårar har hon torkat bort
Och tillsammans har vi skrattat gott
Hon finns där vid min sida när stormarna går
Ger mig mod att står för det jag alltid har trott på
Sanna vänner har man kvar när de andra har gått
Sanna vänner kan man alltid lita på
Dimman lägger sig och de står kvar
Sanna vänner är det bästa jag har.
I allt jag nu har gått igenom senaste månaden så står jag mig ganska säker på skillnaden mellan vänner och kompisar...
I glädje är det svårt att skillja dem åt, men i sorg är det glasklart...
Orkar inte gå in på gårdagen nåt närmare just här och nu,
men det gick, vi stod på benen och vi höll ihop...
Det är det värsta jag nånsin varit med om...
Men jag är nöjd med detaljerna, tycker det vart en vacker begravning...
precis som VI ville ha...
Och är det nåt jag VET så är det att var vi nöjd med nåt så var pappa det också...
"Det sägs att ovan molnen är himmlen alltid blå, men det kan va svårt att tro när man inte ser den..."
Hamnade av en slump inne på en blogg( så slumpartat genom systers sida)
I den bloggen, tänker inte namnge den då jag bara "tjuvläst" så fanns det ett inlägg till min syster, det var otroligt fint skrivet om hennes tankar kring att bemöta sorgen hos en vän...
så fint skrivet att jag då var tvungen att få min xxx gråtattack för dagen...
men det var inte bara orden jag fastnade för, det var känslan i orden som berörde mig mest...
och jag är glad att min syster har sådana vänner, jag är glad att jag själv har sådana vänner...
och bara därför ska jag kopiera en sak från systers sida...
Sanna vänner har man kvar när de andra har gått
Sanna vänner kan man alltid lita på
När du kom behövde jag en vän
Sanna vänner kommer alltid igen
Alla måste ha nån att kunna lita på, det är så
Och en trofast vän är mera värd än guld
Jag vet, vänner prövas genom tidens gång
Sviker aldrig fast ens väg är lång
Finns där vid min sida när vågorna slår
Håller det de lovar, det är vänner som består
Jag har fått en vän som jag kan lita på
I den mörkaste natt så finns hon alltid där
Mina tårar har hon torkat bort
Och tillsammans har vi skrattat gott
Hon finns där vid min sida när stormarna går
Ger mig mod att står för det jag alltid har trott på
Sanna vänner har man kvar när de andra har gått
Sanna vänner kan man alltid lita på
Dimman lägger sig och de står kvar
Sanna vänner är det bästa jag har.
I allt jag nu har gått igenom senaste månaden så står jag mig ganska säker på skillnaden mellan vänner och kompisar...
I glädje är det svårt att skillja dem åt, men i sorg är det glasklart...
Orkar inte gå in på gårdagen nåt närmare just här och nu,
men det gick, vi stod på benen och vi höll ihop...
Det är det värsta jag nånsin varit med om...
Men jag är nöjd med detaljerna, tycker det vart en vacker begravning...
precis som VI ville ha...
Och är det nåt jag VET så är det att var vi nöjd med nåt så var pappa det också...
"Det sägs att ovan molnen är himmlen alltid blå, men det kan va svårt att tro när man inte ser den..."
Ännu en dag...
I morgon är det, dagen som de som vet och genomlevt denna situation säger är den värsta, förutom då själva dödsdagen...
Det har snart gått en månad...
Kan inte förstå...
En månad har jag levt med en konstant klump i magen med en olust som är enorm och vetskapen att pappa är borta,
barnen har förlorat sin morfar, som alltid i alla lägen funnits för dem...
Morfar som lekte, satt med dem vid datorn, spelade spel och läste böcker...
listan kan göras lång, för mina barn har haft en morfar med 100% närvaro...
Jag kommer ihåg när pappa pratade om att gå i förtids pension, om hur han skulle vara i stugan/torpet och greja och hur barnen skulle vara med honom...
men han hann inte leva det livet så länge...
När Jacob föddes så var pappa/morfar borta på jobb, så han kunde inte komma förren på fredagen och Jacob föddes på en onsdag, men han firade med sina arbetskamrater, drack champange och rökte cigarr...
När Elias föddes så var pappa hemma i torpshammar, då var han först på plats, vi hann i stort sett bara komma upp på rummet så kom dem :-)
Han ville inte missa första dagen en gång till...
Samma sak när Angelina föddes, då var pojkarna hos mamma och pappa, men först på plats var han då också...
Han avgudade barnen...
Hur, varför...
Varför fick vi inte ha dej kvar pappa??
Det finns inga svar på den frågan...Jag vet
men jag kan ändå inte låta bli att ställa den...
gång på gång
VARFÖR!!!
Visst, vi har bara fina minnen med pappa, en otroligt lycklig och trygg barndom...
men vad är minnen motför att få leva i nuet med de man älskar???
tisdag kväll...
har jobbat i kväll...
Det gick, fast inte så mycket mer, som tur var så jobbade jag tillsammans med den i arbetslaget som jag känner störst förtroende för och som definitivt besitter mest empati...
Så jag kunde be henne att "dubbelkolla" mej så att det inte blit nå medicin missar o dyl...
i morgon är det onsdag, alltså dagen före pappas begravning...
Och för var minut som går så växer sig klumpen i magen allt större, verkligheten börjar göra sig påmind och insikten knackar på dörren...pappa kommer aldrig mer hem, vi får aldrig mer se pappa, krama pappa, tala om för honom att han är den absolut bästa pappan i hela världen...
För det var precis vad han var, bäst!!! Han fanns alltid när vi behövde honom, han kunde svara på våra frågor, om jag inte kunde så ringde jag pappa...alltid!!
Och det kan jag inte längre göra, och det gör ont...
Ibland känns det bara som en mardröm och overkligt, men så är det som att nån slår en hårt i magen och man vaknar och inser att det inte är en dröm, det är verklighet,
En av de jag älskar mest här i världen har lämnat mej, och det är inte bara för ett tag, utan för alltid, han finns inte mer...
I bland kan tanken att han ändå finns med oss kännas tröstande, men det går fort över och ersätts av tomheten som gnager...
Jag är glad att jag hade min pappa, han har lärt mej så otroligt mycket och det finns ingen i hela världen som min pappa...
Du är för alltid en del utav oss....
Vet inte hur det ska gå på torsdag, kommer jag till att klara av att stå och gå...
Kommer jag att klara av mottagningen efter...
kommer jag att klara av att bryta ihop inför alla människor...
Kommer jag till att klara av att säga ett sista farväl till
pappa som jag älskar så oändligt...
Andra har gått igenom samma sak och klarat det, jag vet...
men gör jag det???
Jag vet inte...
En ängel flög förbi
mot himmelen så fri
men han lämnade sitt leende
på vår jord...
Har kommit på att det är skönt att skriva, i terapeutiskt syfte, det är lättare att skriva än att prata, när man skriver så kan man gråta samtidigt, det är svårt att prata och gråta på samma gång, och framför allt så är det ingen som ser om jag gråter när jag skriver...
Det gick, fast inte så mycket mer, som tur var så jobbade jag tillsammans med den i arbetslaget som jag känner störst förtroende för och som definitivt besitter mest empati...
Så jag kunde be henne att "dubbelkolla" mej så att det inte blit nå medicin missar o dyl...
i morgon är det onsdag, alltså dagen före pappas begravning...
Och för var minut som går så växer sig klumpen i magen allt större, verkligheten börjar göra sig påmind och insikten knackar på dörren...pappa kommer aldrig mer hem, vi får aldrig mer se pappa, krama pappa, tala om för honom att han är den absolut bästa pappan i hela världen...
För det var precis vad han var, bäst!!! Han fanns alltid när vi behövde honom, han kunde svara på våra frågor, om jag inte kunde så ringde jag pappa...alltid!!
Och det kan jag inte längre göra, och det gör ont...
Ibland känns det bara som en mardröm och overkligt, men så är det som att nån slår en hårt i magen och man vaknar och inser att det inte är en dröm, det är verklighet,
En av de jag älskar mest här i världen har lämnat mej, och det är inte bara för ett tag, utan för alltid, han finns inte mer...
I bland kan tanken att han ändå finns med oss kännas tröstande, men det går fort över och ersätts av tomheten som gnager...
Jag är glad att jag hade min pappa, han har lärt mej så otroligt mycket och det finns ingen i hela världen som min pappa...
Du är för alltid en del utav oss....
Vet inte hur det ska gå på torsdag, kommer jag till att klara av att stå och gå...
Kommer jag att klara av mottagningen efter...
kommer jag att klara av att bryta ihop inför alla människor...
Kommer jag till att klara av att säga ett sista farväl till
pappa som jag älskar så oändligt...
Andra har gått igenom samma sak och klarat det, jag vet...
men gör jag det???
Jag vet inte...
En ängel flög förbi
mot himmelen så fri
men han lämnade sitt leende
på vår jord...
Har kommit på att det är skönt att skriva, i terapeutiskt syfte, det är lättare att skriva än att prata, när man skriver så kan man gråta samtidigt, det är svårt att prata och gråta på samma gång, och framför allt så är det ingen som ser om jag gråter när jag skriver...
Älskad...
http://www.youtube.com/watch?v=SfaREwT2-y0
Du log mot mig
En sista gång
Du var så lugn
Som om du redan gett dig av
Du såg på mig
Att jag var rädd
Hur kan man nånsin' va' beredd?
Jag fick låna en ängel
Som spred sitt ljus i mitt liv
I varje andetag
Du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel
För en stund
Du gav mig allt
Ett hjärta kan
Du lever kvar i mig
Så länge livet ger mig tid
Du sa till mig 'Var inte rädd'
Men säg mig hur kan man nånsin' va' beredd?
Jag fick låna en ängel
Som spred sitt ljus i mitt liv
I varje andetag
Du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel
För en stund
Min ängel..
(Jag fick låna en ängel)
Du spred ditt ljus (i mitt liv)
I varje andetag
Du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel
Jag fick låna en ängel
För en stund
tänk om...
Såg ett stjärnfall nu en kväll...
meningen är ju att man ska blunda och önska nåt då...
Jag blundade men insåg att det inte längre fanns nåt att önska, för hur mycket jag än önskar så går det inte att få pappa tillbaka...
och det är allt jag vill...
Ålskar dej pappa, nu och för alltid....
Mina ögon kan glittra
Mina läppar kan le
Men sorgen i mitt hjärta
kan ingen se....
Har börjat gruva mig nåt så kopiöst inför torsdag och pappas begravning, men vi har valt att ha den i kretsen av de närmaste, och det känns skönt faktiskt, vi blir inte så hysteriskt många, tror det stannade vid 37 och det räcker mer än väl...
Vill inte ha en massa folk som går "bara för att"...
kommer att bli nog så jobbigt ändå...
Nu är det dax att ta tag i de vardagliga sysslorna här hemma, sånt som måste bli gjort trots allt...
kram...
meningen är ju att man ska blunda och önska nåt då...
Jag blundade men insåg att det inte längre fanns nåt att önska, för hur mycket jag än önskar så går det inte att få pappa tillbaka...
och det är allt jag vill...
Ålskar dej pappa, nu och för alltid....
Mina ögon kan glittra
Mina läppar kan le
Men sorgen i mitt hjärta
kan ingen se....
Har börjat gruva mig nåt så kopiöst inför torsdag och pappas begravning, men vi har valt att ha den i kretsen av de närmaste, och det känns skönt faktiskt, vi blir inte så hysteriskt många, tror det stannade vid 37 och det räcker mer än väl...
Vill inte ha en massa folk som går "bara för att"...
kommer att bli nog så jobbigt ändå...
Nu är det dax att ta tag i de vardagliga sysslorna här hemma, sånt som måste bli gjort trots allt...
kram...
så var julen över och så mycket med den....
Har knappt reflekterat över jul/nyår i år, vi har ätit julmat och tomten har kommit, för barnens skull...
precis som pappa skulle ha velat att vi gjorde, det vet jag, även fast han inte är här och kan säga det.
som vanligt blev barnen överösta med julklappar, också precis som pappa alltid velat att det skulle vara...
Jag och min syster har nog varit ofantligt bortskämda, men då tänker jag inte på alla grejer som vi alltid fått, utan den kärlek som vi alltid varit omringad med!!!
Vi har aldrig behövt tvivla en sekund på varken mamma eller pappas kärlek, det har alltid varit naturligt, alltid funnits där, jämt, varje dag och varje sekund...
Nu är pappa borta, för alltid...
Det gör så ont, en fysisk smärta som är enorm, det tar aldrig slut, det molar en tomhet konstant...
Samtidigt så vet jag att pappa finns med oss...
som Elias sa...-morfar finns alltid i våra hjärtan...
och ja, det gör han för nu och alltid...
har inte avgett nått nyårslöfte iår, brukar visserligen inte göra det heller, men finns det nåt jag önskar att jag kunde lova och hålla så är det att alltid ge mina barn den trygghet och kärlek och respekt som jag av mina föräldrar under mina 30 år...
precis som pappa skulle ha velat att vi gjorde, det vet jag, även fast han inte är här och kan säga det.
som vanligt blev barnen överösta med julklappar, också precis som pappa alltid velat att det skulle vara...
Jag och min syster har nog varit ofantligt bortskämda, men då tänker jag inte på alla grejer som vi alltid fått, utan den kärlek som vi alltid varit omringad med!!!
Vi har aldrig behövt tvivla en sekund på varken mamma eller pappas kärlek, det har alltid varit naturligt, alltid funnits där, jämt, varje dag och varje sekund...
Nu är pappa borta, för alltid...
Det gör så ont, en fysisk smärta som är enorm, det tar aldrig slut, det molar en tomhet konstant...
Samtidigt så vet jag att pappa finns med oss...
som Elias sa...-morfar finns alltid i våra hjärtan...
och ja, det gör han för nu och alltid...
har inte avgett nått nyårslöfte iår, brukar visserligen inte göra det heller, men finns det nåt jag önskar att jag kunde lova och hålla så är det att alltid ge mina barn den trygghet och kärlek och respekt som jag av mina föräldrar under mina 30 år...
