Jag fick låna en ängel...

Har suttit o tittat på bilder som pappa mailat genom åren, har faktiskt sparat nästan alla mail, och när jag läser hans rader så hör jag hans röst, precis som om han skulle läsa raderna för mig...
Började med att jag letade ett specifikt kort på mej, min kusin och pappa, hade tänkt maila det till honom, jag vet hur mycket han betydde för pappa och jag vet att det är ömsesidigt...
Nu sitter jag och lyssnar på Jag fick låna en ängel... vi hade den på pappas begravning, tårarna slutar aldrig att rinna...

                                                                             Du togs bort ifrån mej
                                                                                 alldeles förtidigt....
                                                                    Jag fick låna en ängel för en stund....

Blir man verkligen stark av motgångar??? eller är det bara så att man lär sig leva i nuet, fast mer och mer avtrubbad???
Jag vet inte, känner mig då rakt inte stark...
Men det kanske kommer, nån gång...

Har iallafall bestämt alldeles själv att till sommaren så ska vi ha en stor fest i stugan...
Var det nåt som pappa älskade så var det när vi hade fest i stugan, just för gemenskapen, äta gott, sitta och sjunga till långt in på småtimmarna och bara vara tillsammans...
Jag vet vilka av mina vänner som pappa tyckte om, de ska vara med sen så ska givetvis mamma och Ingela vara med, och mina kära kusiner med respektive, sen så måste vi ju introducera micke i  stugans charm och hemligheter:-)
Det är speciellt i stugan, en speciell känsla, man måste nog ha varit där för att förstå...

Men från och med nu så kommer nog stugan at vara ännu mera helig...
Den ÄR pappa...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0